fredag 13 maj 2016

#1 Välkomstinlägget


Inte en dagbok, inte heller en bok  

Tanken har slagit mig tidigare. Flera gånger de senaste åren faktiskt.
   "ja, jag borde faktiskt skaffa mig en blogg." 
  Min tanke har varit den att då jag är så fylld av åsikter, tankar och frågor skulle det nog göra mig gott att få utlopp för allt i exempelvis en blogg. Men jag har hindrat mig själv, gång på gång. Tänkt att det är av själviska och egocentriska skäl som jag velat göra det. Ett bekräftelsesökande så att säga.
  Eftersom jag spenderat ofantligt mycket tid på att hantera och mildra mitt bekräftelsebehov de senaste åren kan det nog ha varit klokt att jag låtit bli. Men idag är det av fler skäl än själviska som jag väljer att börja blogga. 

  Vid flera tillfällen det senaste åren har jag stött på ett återkommande fenomen. Som gör mig nyfiken, frustrerad och ledsen (en förvirrande cocktail, minst sagt). Fenomenet jag tänker på är enklast förklarat genom ett konkret exempel. 
  Vilka är de två mest använda studieteknikerna? Vad skulle du gissa på? Understrykning och repetition? Genialt, du gissade rätt! Under 2013 presenterade forskare en studie där man undersökt de mest använda studieteknikerna och dess effekt på inlärning. Resultatet visade att högst upp på listan av de tio mest använda teknikerna var understrykning och repetition. 
  Fråga nr 2. Vilka studietekniker tror du hade svagast påverkan på inlärning? 
  Just det. Samma två tekniker. Understrykning och repetition och en nästintill obefintlig påverkan på inlärning (1).

  Men varför använder vi oss mest av de som har svagast effekt? 

  Det är en väldigt bra fråga. Jag har dessvärre inget svar på det. 
 Men jag har ett intresse av fenomenet, ett starkt intresse. För detta är inte ett fenomen som inträffar inom detta område. Oh nej. Kostvanor, träning och motion, mental hälsa, sömn och stress... 
  Ja, listan på områden där kunskapen finns men ej appliceras är lång. Den är så jävla lång! 

  Det är spännande, eftersom det endast är några få små steg mellan kunskapen och praktiken. Vilket borde betyda att "räddningen" är nära. Det är också spännande rent psykologiskt, hur är vi funtade egentligen? Barn och tonåringar kan man förstå. Men tankefel finns i alla hörn av samhället, från vaktmästare till fotbollsspelare och från forskare till politiker. 
  Det är frustrerande. Kunskapen finns, tillgänglig och gratis. Men den används inte? Varför inte? Det slår rundgång i huvudet på mig när jag tänker på det. Men så plötsligt, ibland, så händer det mig själv. Jag snärjer in mig i ett problem jag själv skapat, som jag även har lösningen på. Men jag ser inte det. Det gör mig verkligen ödmjuk inför problemet, och mer nyfiken!
  Det är sorgligt, eftersom det skadar oss. Både individer och samhällen, kanske mer idag än någonsin tidigare i historien. Aldrig förr har information varit så lättillgängligt som det är idag. Kanske är det en del av problemet att det helt enkelt har blivit för mycket information?
  Ta dig en funderare på samhällsproblemet övervikt, som förövrigt kostade samhället ca 12,4 miljarder SEK under 2003 (2). Vi vet mycket väl vad som orsakar övervikt, trots detta ger myndigheter kostråd som forskning tydligt visar på orsakar övervikt. Konstigare blir det när myndigheter själva presenterar forskning som talar emot myndighetens egna kostråd. Låter det knäppt? Jag håller helt med. Är du mer nyfiken så kika på referenserna (3)(4). 

   Jag har haft turen att få möjligheten att studera psykologi på masternivå vid Uppsala Universitet. Jag läser, skriver och söker kunskap på sätt och i en hastighet jag aldrig trodde skulle vara möjlig för mig bara för ett år sedan. Jag älskar det verkligen. Att få sköljas över med kunskap från den senaste forskningen inom alla möjliga olika sorters områden. Men desto mer jag läser desto fler gånger stöter jag på samma fenomen som vi pratat om idag, i det här inlägget. 

   Det är detta fenomen som fått mig att vilja starta den här bloggen. Om jag kan bidra med kunskap som förbättrar livssituationen för en enda individ, oavsett om det bara är genom att bidra med en enda liten insikt, så är det värt allt skrivande. Tycker jag. 

Avslutningsvis
   Så där har ni det. Tankefel, forskning, praktiska tips och personliga funderingar. Det är vad den här bloggen kommer att innehålla. Jag kommer försöka pressa in lite mat/bak-recept, lifehacks, intressanta klipp, användbara appar och lästips också. Det beror lite på responsen och efterfrågan. 

  Jag kommer av flera olika skäl att avaktivera kommentarerna för bloggen.
Vill ni nå mig, vilket jag varm välkomnar, så finns jag på de flesta medier: 
  
  Instagram: filipkillander
    Facebook: Filip Killander
    Snapchat: Filip Killander
    Twitter: Filip Killander

ALLA, frågor, funderingar och förslag är välkomna. Den här bloggen är lika mycket min som den är din. Så säg vad du tycker! 

Exakt frekvens av inlägg har jag inte bestämt mig för än.

Ha det fint! 


Referenser
(1) Dunlosky, J., Rawson, K., Marsh, E., Nathan, M., & Willingham, D. (2013). Improving Students' Learning With Effective Learning Techniques: Promising Directions From Cognitive and Educational Psychology. Psychological Science In The Public Interest, 14(1), 4-58. http://dx.doi.org/10.1177/1529100612453266 
(2) http://nationalekonomi.se/filer/pdf/39-1-upko.pdf
(3) Nordic Nutrition Recommendations (2012) Integrating nutrition and physical activity. Nordic Council of Ministers 2014   
(4) Statens beredning för medicinsk utvärdering (2013) Mat vid fetma - En systematisk litteraturöversikt.