torsdag 17 november 2016

11. Försvarsmekanismer



11. Försvarsmekanismer 
Idag snackar vi om försvarsmekanismer, hur man kan se dem och hur det kan påverka ett förhållande.

Rösta på oss i tävlingen: Sveriges Podcast 2016
http://podcastpriset.daytona.se/komedi-och-underhallning/filip-ribbans-podcast  

Länkar till vår podd har ni här:
Du har har iTunes kan lyssna här: iTunes 
Du som har en iPhone: Podcastappen
Du har en Android eller liknande: Stitcher
Du som har en PC/ Vill lyssna via Webbläsare: Soundcloud


Försvarsmekanismer 
Jaget har två funktioner; 1) få kunskap om, och fungera på ett bra sätt med omgivningen, 2) Ta hand om de krav, omedvetna önskningar och begär som kommer från Detet, samt balansera dessa impulser med de som kommer utifrån också. Till sitt förfogande har Jaget ångest, och försvarsmekanismer. För att få en balans.
Finns olika nivåer för att klassificera dem. Fyra. 
Level I – pathological defences (psychotic denial, delusional projection)
Level II – immature defences (fantasy, projection, passive aggression, acting out)
Level III – neurotic defences (intellectualization, reaction formation, dissociation, displacement, repression)
Level IV – mature defences (humour, sublimation, suppression, altruism, anticipation)
  1. Sublimering. Man tillfredställer en impuls med en annan impuls. Ses som en av de mer hälsosamma maknismerna. Man får utlopp för en impuls (t.ex. sexuell) genom att istället träna på gym. 
  2. Humor. Man skämtar bort det jobbiga. Gör det till ett skämt istället för att ta det seriöst. 
  3. Annulering. Personen använder andra och och byter ut ord för att det ska låta bättre.
  4. Bortträngning (repression). Gör minnen, känslor, sexuella och aggressiva önskningar omedvetna. För individen är det som om dessa känslor aldrig existerat. Man har ”glömt” dem, men de finns fortfarande kvar i medvetandet, om än bara i det omedvetna. Lite bortträngning är bra, men för mycket kan bli problematisk. Detta är inte samma sak som att medvetet tränga bort något, vilket kräver en viss mognad osv.  
  5. Reaktionsbildning. Genom detta kan hat ersättas med kärlek, grymhet av vänlighet osv. Dock finns den ursprungliga impulsen kvar så kärleken eller vänligheten kan uppfattas som överdriven och lite krampaktig. Den här försvarsmekanismen kan påverka hela uttrycket av personens personlighet samt dess utveckling. Dessa försök leder lätt till överdriven vänlighet, överdriven ordning och renlighet. 
  6. Isolering. Innebär att man minns vad som skett, men att känslan som är förknippad med händelsen har trängts bort. Psykiska element och innehåll som hör ihop har blivit isolerade från varandra. 
  7. Förnekande. Innebär att man förnekar något obehagligt eller icke önskvärt i verkligheten. Det skiljer sig från bortträngningen genom att den senare snarare fokuserar på att hålla driftimpulser, fantasier, minnen och sånt borta från det medvetna. Förnekande är ett mer primitivt försvar som syftar till att försöka avvärja både inifrån och utifrån kommande stimuli. En nödvändig mekanism hos små barn, men inte hos vuxna - som blundar för all obehaglig fakta. Kan användas vid stressiga situationer på ett bra sätt, men om använt för mycket kan få konsekvenser. Inre önskningar går före verklighetens krav. 
  8. Projektion. När man tillskriver en annan person sina egna ångestväckande, förbjudna eller skuldbelagda, impulser och tankar. Det är inte jag, det är han… Kan i worst case leda till paranoida tillstånd. De flesta människor i pressade situationer (som i krig) uppvisar ofta tecken på detta. Även positiva egenskaper kan projiceras. Ett exempel på projektion är de människor som inte ser sin egen del i en konflikt utan bara motparten. Motsatsen är Identifikation.
  9. Regression. Kan användas positivt och negativt. När en vuxen leker med ett barn eller när man dagdrömmer och tar en flykt från vuxenlivets alla krav. Men sedan återkommer till verkligheten. Men uppstår detta vid konflikter och frustrationer kan det vara Jagets sätt att fly från det ångestladdade eller obekväma i verkligheten bakåt i tiden till en mer tillfredställande situation som krävde mindre ansvar. Individen åter få till mer barnsliga sätt att få kontakt och kärlek; t.ex. genom att bli klängig, klamrande och krävande. Kan skapa riktig obalans i förhållande. 
  10. Förskjutning (displacement). Den känsla eller föreställning som riktar sig mot en viss person kan ibland skjutas över till en annan person. Klassisk exempel är mannen som är arg på sig chef, men tar ut det på sin fru och barn när han kommer hem.
  11. Rationalisering. När något man gjort eller känner stör självbilden försöker man på ett medvetet plan finna ett motiv, som förklarar fenomenet och som framstår som godtagbart och inte hotar självkänslan. Man rationaliserar. Det är inte fråga om att hitta på eftersom processen är omedveten, liksom alla försvarsmekanismer. 
  12. Intellektualisering. Liknande med rationalisering. Här letar man efter ett sätt att förklara de negativa resultaten av en händelse. Ett sätt att undvika frustration genom att distansera sig från känslorna som normalt skulle uppstå och betraktar fenomenet på ett rationellt och akademiskt vis.
Grövre mekanismer: Primitiva försvar
  1. Klyvning. Upplever alla objekt som antigen HELT goda eller HELT onda. 
  2. Primitiv idealisering. Man idealiserar något/någon på ett överdrivet vis, i syfte att få ta del av egenskaperna. Det finns även en rädsla för att bli lämnad. Framställer något som fantastiskt.
  3. Förnekande. Som försvasmekanismen men riktad mot verkligheten. Konsekvens kan bli att man kan ha två helt olika uppfattningar av en person, men utan att tycka det är konstigt. Inga känslor inför motsägelsefullheten. 
  4. Omnipotens och nedvärdering. För att skydda sig kan individen inta en omnipotent hållning och tro att hen kan klara av alla problem och svårigheter. Eller så kan individen nedvärdera alla andra. På det här sättet undviker hen hot från den inre såväl som från den yttre världen. Precis som alla primära försvar så sker detta på bekostnad av realitetsprövningen. 

Sedan kan det gå vidare till Neuros och svåra personlighetsstörningar. Som borderline eller narcissicm. 





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar