lördag 21 maj 2016

Strategisk kost

Strategisk kost
   Den här veckan har vi snackat om kost. Vad som händer i kroppen när vi äter en viss typ av mat. Vi har också snackat om hur du kan använda kunskapen för att bli mer hälsosam, mer pigg och mer effektiv. Idag tänkte jag snacka lite om hur kunskapen kan användas på en organisatorisk nivå.

   Organisationspsykologi är någonting som jag verkligen är nyfiken på. Det är riktigt intressant hur allt hänger samman i ett slutet system. Hur saker påverkar varandra och hur beroende helheten är av den enskilda individen. Troligtvis är majoriteten av mitt intresse bottnat i min socialpsykologiska utbildning, men även i mitt intresse för hälsa och av förändringsarbete. Jag vill jobba med förändring av stora sociala system i framtiden och vad påverkar sociala system mer än individerna som utgör det? Och vad påverkar individer mer än den mat som de äter? 

   Alltså, Strategisk kost. Hur kan vi använda kunskapen vi snackat om den här veckan i syfte att förbättra en organisation? Jag har inga artiklar, inga fakta eller tidigare erfarenhet av detta så idag är det spekulationer som gäller. Det här ämnet är emellertid någonting som jag kommer skriva mer om, vid universitetet eller på bloggen. Troligtvis båda. Begreppet strategisk kost är något jag myntat själv och är inspirerat från en artikel jag läste om som beskrev begreppet strategisk sömn (1). Vilket jag tyckte lätt jäkligt ballt. Det kommer jag skriva om nästa vecka, då temat kommer att vara sömn.


Företaget Lagret
  För att kunna besvara frågan huruvida vi kan använda oss av "veckans kunskap" kan vi använda oss utav optimeringsrutinen vi använde oss av igår. Vad är problemet eller problemen vi vill lösa? Idag använder vi oss av ett fiktivt exempel: 
   Låt säga att du är projektledare och ska öka produktiviteten på ett lager. Lagret har 100st anställda som arbetar 08.00 - 17.00. VD'n för företaget talar om för dig att han märker att många i personalen är mätbart mindre produktiva vid tre tidpunkter under arbetspasset. Baserat på vår tidigare kunskap gissar vi på att detta är direkt efter förmiddags- och eftermiddagsfikat samt efter lunchen. Detta visar sig stämma. 
   Många av medarbetarna äter inte frukost hemma utan väntar till förmiddagsfikan som Lagret bjuder på. Detta är något som Lagret gjort då VD'n läst att det kan höja arbetsmoralen hos personalen om man bjuder på saker och på så vis får dem att känna sig värdefulla för företaget. Av samma anledning bjuder Lagret även på eftermiddagsfika. Lunchen består av lunchlådor som medarbetarna tar med sig själva. Efter en enkätundersökning får du reda på att den vanliga matlådan består av 40-50% pasta, lite sallad, ketchup och köttbullar. 

Projektarbetet
   Utifrån det vi diskuterat den här veckan. Om hur kolhydrater omvandlas till glykos och vilken effekt det har på hela vårt system så är det inte en förvåning att produktiviteten är mätbart lägre efter pauserna. Inte bara för att det tar tid att komma igång efter en paus. Utan på grund av den låga blodsockernivån som är en konsekvens av den förhöjda blodsockernivån efter att ha tryckt i sig en halv låda pasta eller en fikabulle. 
   VD'n för Lagret bjuder på fika för att vara snäll men konsekvenserna skadar både individerna och företaget. Det är här Strategisk Kost kommer in som en intervention. 

   Föreställ dig att istället för att bjuda på fika så erbjuder Lagret sina medarbetare en ordentlig frukost. En frukost som medarbetarna står sig på och är pigga på fram till lunch. Det skulle troligtvis höja både effektivitet och humör hos personalen. Känslan av att vara effektiv är även någonting som ytterligare kan höja välmåendet vilket i sin tur kan höja produktivitet och rekommendationsvilja hos medarbetare. 
   Lagret kanske även avskaffar eftermiddagsfikan och istället lägger pengarna på att bjuda på lunch. Vilket är något dyrare men kan på sikt bli mycket lönsamt om medarbetarna nu slipper att laga matlåda kvällen innan sitt pass. 
   En medarbetare som slipper ta med sig matlåda slipper diska den matlådan, slipper laga den extra maten, slipper stressad som fan kvällen innan koka upp makaroner som hen kan äta till lunch dagen efter. Slipper äta de där makaronerna som både kort och långsiktigt kan skada både individen och företaget. 
   Istället är medarbetaren tacksam över att ha en arbetsgivare som bjuder på ett ordentligt mål mat till lunch. Ett mål mat som håller individen pigg och nöjd fram tills dess att passet är över. På kvällen är inte individen så hungrig eftersom hen fått äta ordentligt under hela dagen. Medarbetaren har efter frukost och lunch fått i sig majoriteten av det näringsintag som hen behöver vilket ger till konsekvens att hen inte behöver äta lika mycket till kvällsmat, om ens alls. Vilket sänker stress. Sänkt stress och bättre kost ökar sömnkvalitet. Vilket får en rad positiva effekter... 

Avslutningsvis
   Jag tror det finns mycket potential i en interventioner som Strategisk Kost och Strategiskt sömn. Under nästa vecka kommer jag att skriva mer om det. Imorgon kommer jag att översiktligt att försöka summera denna vecka kort och sedan ge förslag och tips på vidare läsning och lyssning av kunskap kring kost för dig som är mer nyfiken.

Inlägget idag har varit något annorlunda jämfört med de tidigare. Dela gärna med dig av vad du tycker till mig via Instagram, Facebook, LinkedIn eller Twitter. Jag heter Filip Killander på samtliga.
Kom ihåg att det är lika mycket din blogg som min. Så säg precis vad du tycker!

Ha en fortsatt trevlig helg!

Referenser
(1) Van Laethem, M., Beckers, D., Kompier, M., Kecklund, G., van den Bossche, S. and Geurts, S. (2015). Bidirectional relations between work-related stress, sleep quality and perseverative cognition. Journal of Psychosomatic Research, 79(5), pp.391-398.