Mer om stress
Efter gårdagens inlägg kände jag att vi kanske borde ge fenomenet stress lite mer uppmärksamhet. Det blev väldigt ytligt igår. Vilket kan ha varit ett smart drag. Börjar man prata om stress så finns det en risk att man aldrig slutar. Det finns så mycket att prata om!
Ett praktiskt exempel på stress
Ett lätt tryck över bröstet. Svettningar. Du hör pulsen i öronen. Hjärtat slår hårt. Det är som att huden börjar klia. Du börjar andas snabbare. Skulle någon titta dig i ögonen så skulle man se hur dina pupiller vidgas.
Stress upplevs olika från person till person. Men de fysiologiska reaktioner är mer eller mindre desamma. Vidgade pupiller, blodkärlen drar ihop sig och höjer blodtrycket, pulsen stiger och blodet leds bort från bl.a. vår hud (vilket är anledningen att vi kallsvettas).
Det är inte en helt behaglig upplevelse om man befinner sig i fel situation som t.ex. en salstenta. Med fel situation menar jag en situation som stressresponsen inte ursprungligen var designad för att bli aktiverad i. Vårt system var designat att fungera på en savann för 25.000år sedan, inte för att fungera på ett kontor i ett våningshus 2016. Stressen är designad i syfte att hjälpa oss reagera på en hotfull situation och är således en bärande del av vårt fight-or-flight system.
Föreställ dig en människa på savannen för 25.000 år sedan. Föreställ dig sedan att hen konfronteras med en tiger. Fight-or-Flight systemet aktiveras i syfte att få hen att ta ett beslut. Slåss eller fly? Stressen jobbar via något som kalls för HPA-axeln. Även kallat kortisolsystemet. Vi kan kalla det Stressystemet.
Stressystemet samverkar med många delar av hjärnan. Speciellt hippocampus, som är den del av hjärnan som ansvarar för långtidsminnen och fungerar även som distributör av minnen. Man kan säga att hippocampus vägleder och planterar minnen i olika delar av hjärnan. Genom att förstå hur hippocampus och stressystemet samverkar blir det enklare att förstå varför stress försämrar vårt minne. Tilläggas här är att det finns väldigt intressanta studier som visar på hur gravt deprimerade personer uppvisar ett sämre långtidsminne, samt att personer med sämre minne ofta har lättare att känna sig nedstämda!
Men vad händer med våra tankar när stressystemet slås på.
Vad händer i huvudet hos hen på savannen för 25.000 år sedan?
Det sympatiska nervsystemet aktiveras och alla de fysiologiska responserna som vi tog upp i början av inlägget är nu observerbara. Konsekvenserna av dessa responser blir bl.a. att vi får tunnelseende. Vi tänker inte längre på vad som varit eller vad som komma skall. Vi blir väldigt medvetna om vad som äger rum just nu. Vilket är väldigt praktiskt för hen på savannen. Det är inte tajm att dagdrömma när man möter en tiger...
Så hen ser en tiger. Kroppen reagerar. Hon fokuserar. Tar ett beslut... vänta... hur tar man beslut om man inte har tillgång till minnen från annat än nuet?
I modern tid kallar man detta för att gå på feeling, känsla eller impuls. Idag, 2016, är impulsivitet inte ansett som något positivt. Inte generellt i alla fall. Men impulsiviteten är det som får dig att veta saker utan att tänka. Vad är huvudstaden i Frankrike? 5 x 5 = ? Osv. Det finns en sjukt bra bok som heter "Tänka, snabbt och långsamt" av Daniel Kahneman (2011) som beskriver hur vårt medvetande är uppbyggt av två system. Det är dessa två system som jag utgår från finns i vårt psyke när jag skriver det här inlägget. Ett snabbt system som är impulsivt (system 1) och ett långsamt system som fokuserar på mer avancerad problemlösning (system 2).
Tanken är att människan är byggd för vanor. Hen på savannen hade inte blivit stressad av tigern om det inte varit för att hens förfäder gång på gång fallit offer för tigrar. Den första människan att stöta på en tiger blev förmodligen inte mer rädd för den än vad vi blir för hundar idag. Den första människan fick därför ingen stressrespons och hade därför System 2 aktiverat. Nyfiken på djuret smög sig den första människan fram till tigern för att undersöka... Hur det slutade vet ni redan.
Så hen på savannen har nu System 1 aktiverat istället. Inga reflektioner. Inga dagdrömmar. System 1 säger. Agera. Nu. Hjärnan plockar fram de lösningar som känns bäst. Vilket baseras på "magkänsla".
Magkänslan baseras på de situationer som vi tidigare varit i som liknar den situation som vi nu befinner oss i. Skillnaden på långtidsminnet och magkänslan är att vi inte behöver vara medvetna om att det funnits en tidigare liknande situation för att vi ska kunna agera utifrån magkänslan. Vi minns bara känslan, och agerar på den. Boken Outliers av Malcom Gladwell (2008) handlar till stor del om detta. Det är detta som gör att vi ibland "bara vet" saker, men vi kan inte förklara varför vi vet det.
Hen på savannen känner efter. Flight. Fly känns som det bästa alternativet.
Väl hemma hos stammen kan hen andas ut. Återhämta sig. Under återhämtningen uppstår parasympatiska reaktioner i hens nervsystem. Det betyder snabbt förklarat motsatsen till sympatiska reaktioner. Det parasympatiska systemet aktiveras "mest" under tiden vi sover. Så fort återhämtningen är gjort är hen återställd och redo för nya äventyr. Den skada som stressen skapat är läkt genom återhämtning. Mest troligt är hen nu mer stresstålig än innan stressmomentet. Detta av samma anledning som att vi bygger muskler genom att bryta ned muskler.
Men vad händer i vårt moderna samhälle? Hur ofta ges vi tid att återhämta oss mellan stresspåslagen? Svaret är sällan. Stress på morgonen, på jobbet, vid kvällsmat, vid läggdags, vid instagram... Återhämtning är nyckeln. Så länge vi har möjlighet att återhämta oss så är stress hälsosamt.
Avslutningsvis
Så vad är stress? Stress är mycket. Det berör så mycket i vårt psyke och i vår fysiologi. Det är så mycket som påverkas att det är svårt att säga vad som är vad. Jag hoppas jag givit dig en någorlunda överblick av de system som aktiveras under stress. Förhoppningsvis kan det ge dig en djupare förståelse för komplexiteten av stress. Vilket i sig själv, förhoppningsvis, kan hjälpa dig att balansera stressen i ditt liv.
Dela gärna med dig av vad du tycker till mig via Instagram, Facebook, LinkedIn eller Twitter. Jag heter Filip Killander på samtliga. Kom ihåg att det är lika mycket din blogg som min. Så säg precis vad du tycker!
Ha en fortsatt trevlig vecka!